Cykligare
Svenska Cycling Plus

Idag ämnar jag dryfta ett fenomen som ni kanske är bekanta med eller inte. Det beror nämligen på vilken kategori av cyklist ni tillhör.

Fenomenet inträffar vanligen i uppförsbacke eller kanske ett svagare motlut men kan även i förekommande fall ske på platten. När det drabbar slår det till hårdare och snabbare än kramp. Det sätter sig inte bara i låren och vaderna utan även i det respiratoriska systemtet och vad värre är – det drabbar psyket! Det hela kan närmast liknas vid en krasch.

Jag talar om “omkördhet”!

Du sitter där i din egen värld. Någon form av kadensverksamhet sker därnere. Benen och fötterna rör sig i sin egen cirkulära verklighet. Till och med lite rundtramp kan ha infunnit sig. Resten av kroppen har fullt upp med att slappna av på rätt ställen och spänna andra. Inte grimasera, ingen spänd nacke, avslappnad i axlarna och inte kuta rygg men ändå ha lagom press från lårmusklerna. Andningen har i bästa fall funnit sin egen lilla rytm som harmonierar med resten.

Då kan tanken att “det går ändå rätt bra det här” infinna sig.

Men plötsligt händer det! Omkördheten sker, du hör ett överdrivet hurtigt “tjingeling” eller ja det kanske de inte säger men det känns så i vilket fall och någon jäkel blåser om dig. De sitter där oförskräckt med händerna ovanpå styret och alper i blick.

Det är då man med ansikte tomt på uttryck betraktar personen som avlägsnar sig från dig med ljudet av surrande väloljad kedjas hastighet. Vips är den sista kraften i benen uttömd och du inser med icke önskvärd tydlighet att det inte alls går bra. Ryggen värker, händerna är domnade och låren längtar bort. Allt du inte ville bli påmind om.

Har du riktig otur minskar vederbörande på farten och väntar in dig med i dina ögon överdriven tydlighet varpå denne någon uppträder socialt och trevligt.

Som tur var slapp jag drabbas av omkördhet på gårdagens tur. Men väl ett antal möten. Men det är en helt annan upplevelse.

/ J – oomcyklad

John Wikström
Bloggen som lämnar spår såväl i skogen som på vägen och möjligen i själen. Jag är en entusiastisk cykelmotionär med smak för det mesta inom cykel. Humlan som inte kan cykla men gör det ändå. Huvudsakligen trampas stig och nöts asfalt i Småland. Detta kryddas med motionslopp med jämna mellanrum samt någon enstaka tävling. Även pendlings- och transportcykling bedrivs frekvent och det händer också att jag engagerar mig i trafikfrågor. Sen bjuds understundom på texter om övrig träning samt funderingar kring livet, universum och allting. Välkommen!

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns i våra användarvilkor. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.