Jodå, det flyter på
Träningen går faktiskt relativt bra. Den som bedrivs i alla fall. Gymverksamheten befinner sig fortfarande på stadiet “återknyt bekantskapen med maskiner och vikter”. Positivt är att kroppen verkar komma ihåg vissa moment i alla fall och avancerar något snabbare än väntat. Från ruin till ruin med en smula kraft.
Målet är att jag skall besöka faciliteterna varannan dag för att flytta mina vikter från en hög till en annan och sedan tillbaks igen. I stort håller den planen men så har det bara gått ett par veckor än.
Likt det sista gröna i trädgården kämpar jag emot mörkret
Nyligen har promenader adderats till schemat de dagar jag inte är på gymmet. För att räknas skall de vara över 3 kilometer och raska. För att se till att de verkligen blir av har jag mätt upp ett par rundor i närområdet med viss längd.
Gårdagens iakttagelse från ett omklädningsrum. OM man nu skall ha s k “tribals” tatuerade på sig skall de i alla fall vara stora och djärva. Inte som den jag såg igår. Den såg ut som den ritats av en full spindel som krupit upp på axeln beväpnad med en penna. En spindel som dessutom var liten och ängslig. Resultatet var en smula komiskt. Stor pojk, liten tatuering. Jag sade inte det till honom. Möjligen hade det orsakat vad som brukar benämnas “dålig stämning”.
/ J – gymråtta
