Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns på https://www.cyclingplus.se/anvandarvillkor/. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.

Cykligare
Svenska Cycling Plus
Cykligare

Kattväntan

Har man inte tonåriga döttrar så får man improvisera tycks jag ha tänkt när jag erbjöd mig att vara kattvakt åt goda vänner under tiden de är på semester. Tanken att det skulle vara några problem med de här två damerna slog mig aldrig då djuren är mig bekanta och jag haft katter runt mig hela mitt liv.

Just de här katterna behövde lite extra sällskap efter som den lilla, som fått namnet Klara, är relativt nykommen till familjen. Således behöver hon fortfarande skolas in. Hon är för övrigt full av energi och sjövild. Inte många inventarier, blommor, kuddar, dukar och skor går säkra. En sund kattunge med andra ord. Hon är också av uppfattningen att sover, det gör man i en hög tillsammans. Även efter att man råkat åka i golvet när bonushusse vänt sig i sömnen.

Den något äldre är faktiskt inte lastgammal hon heller men är för tillfället gipsad efter ett dubbelt benbrott därbak och behöver därför även hon mer tillsyn än vanligt.

Eller man kan tro det. Igår tröttnade hon och rymde. Jag satt i godan ro på uteplatsen och läste lämpligt nog sista numret av Cycling Plus då jag hörde ett vildsint krafsande. Tittade upp och runt innergården där jag satt och det sista jag såg försvinna över planket i andra änden var en kattrumpa. Först trodde jag det var lillkatten, men hon tittade upp från sidan av stolen och kommenterade händelsen med högt “mjau“. Ja det kan man säga tänkte jag och for upp.

Imponerande att kravla sig över ett plank på över två meter med ett bakben i gips! Det måste försvåra ansatsen något. Försökte få upp den bastanta dörren men när jag väl lyckats med det så var alla spår av päls med ben försvunna.

Kvarvarande skyddsling…

På ett plan är jag inte orolig. Egentligen är hon utekatt och har kattlucka. Nu satt på “enkelriktat” för lillans skull. Men gipset gör att hon borde vara inne ett tag. Den snustorra sommaren gör att man i alla fall inte behöver oroa sig för att det skall bli förstört av fukt.

Lite mer orolig är jag för att hon inte skall VILJA återvända. Kombinationen av brutet ben och gips, värme, instängd, ny katt i huset och försvunnen husse och matte kanske blev för mycket.

Senare idag fortgår sökandet. Sejfilé är nog betet som är aktuellt.

/ J – f d kattvakt?

John Wikström
Bloggen som lämnar spår såväl i skogen som på vägen och möjligen i själen. Jag är en entusiastisk cykelmotionär med smak för det mesta inom cykel. Humlan som inte kan cykla men gör det ändå. Huvudsakligen trampas stig och nöts asfalt i Småland. Detta kryddas med motionslopp med jämna mellanrum samt någon enstaka tävling. Även pendlings- och transportcykling bedrivs frekvent och det händer också att jag engagerar mig i trafikfrågor. Sen bjuds understundom på texter om övrig träning samt funderingar kring livet, universum och allting. Välkommen!

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.